Kära återseenden

Letade upp min gamla "bästis" från Universitetet på fejjan häromdagen.
Först hittade jag hennes blogg (ibland roar jag mig med att googla gamla kompisar) och sedan hennes FBkonto.
Jag lade till henne som vän, så nu är vi FB-vänner. Vi har inte haft kontakt på mer än 10 år och har egentligen ingen kontakt nu heller. Men skillnaden är nu skulle vi kunna ta kontakt väldigt lätt via fejjan.
Hon bor någonstans ute på landet, har man och 2 barn, och verkar ha en del djur typ höns och grisar.
En livsstil så långt från min egen man kan komma...

En annan kär vän som jag träffade i helgen var min gamla Cosmo-kompis H. Han och jag tillbringade några legendariska kvällar på Storstad och hinkade i oss litervis med Cosmopolitans. Vi brukade beställa pitchers och sedan dricka tills "last man standing". Det var på den gamla goda (?) tiden när jag var ung och orkade parta i tre dagar non stop. Vi gjorde bara kort pitstops hemma för ett par timmars sömn, dusch och klädbyte och sedan på det igen.
Jag minns särskilt en kväll då vi somnade på t-banan på väg hem till mig – bodde vid Gullmarsplan då. Vaknade upp och vinglade ombord på nattbussen, somnade där också men vi lyckades ta oss hem till min lägenhet på något sätt. Dagen efter vaknar jag upp till en sådan där dag man önskar var slut redan innan den har börjat…
Men efter ett par timmar och McD så stack vi ut igen och gjorde stan.

I fredags tog vi en middag efter jobbet och satt och gäspade redan vid halv tolv.
Tydligen är vi gamla och trötta nu :)
Lämnar med varm hand över Cosmo-pitchers och nattbussar till en ny generation av partyprinsessor och prinsar.

Visst njuter jag än idag av en eller ett par cosmos – de glider fortfarande lätt ner.
Men visst har jag fått minnen för livet även om ganska mycket är … ska vi säga … suddiga.

Sköt om er och njut av hösten!