och bättre liv :)
Den värsta tandgnisslande stressen har lagt sig - skönt. jag vet inte riktigt vad som utlöste den men antagligen att jag irriterar mig dagligen på att min käre makes son bor hos oss fortfarande.
Jag blev inte tillfrågad - självklart förstår jag att han inte kunde säga nejn är sonen har fått jobb i Sthlm och behöver någonstans att bo. MEN vår lägenhet funkar inte för 3. Det finns inget gästrum, han har ingenstans att hänga upp sina kläder (de ligger i en hög på golvet) och bara ett badrum.
Nu har han bott hos oss sedan slutat av maj och inte en enda gång har han hjälpt till att laga mat eller handla. Som tur är så har vi en städerska så ingen behöver städa men ändå.
Min mamma uppfostrade mig till att hjälpa till och särskilt om jag var gäst i någons hem.
Ofta när jag kommer hem från träningen så sitter han i soffan och ser på tv alt surfar på nätet och maken lagar mat. Känns sådär att han inte ens erbjuder sig att hjälpa till.
Handlar gör han inte heller men han äter glatt av den mat som finns i kylen. Jo, förresten han har handlat 1 gång - då köpte han 1 liter mjölk, till sig själv så klart.
Han är ändå 27 år och jag tycker att man i den åldern bör fatta att kylen inte fyller sig själv.
Precis detta är ett av skälen till att jag inte vill ha barn. Jag vill komma hem till en lugn lägenhet soms er ut som den gjorde när jag lämande den. jag vill inte ha någon som använder min duschandduk, stökar till och äter upp maten.
När jag var 27 bodde jag i egen lägenhet, hade jobb och klarade mig alldelles utmärkt själv.
Jag fattar inte att det ska vara så svårt!
På plussidan är att vi är i princip färdiga med inredningen av huset, bara tapeter och färgval kvar. De valen kommer inte bli helt smidiga. Får min käre make bestämma så blir det 4 nyanser av vitt, får jag bestämma så blir det 444 nyanser av olika färger. Eftersom jag har drivit igenom svart kyl-frys och spis inser jag att jag får vika ner mig på någon annan punkt.
Sovrummet har jag tänkt mig i lila och grått - tror det blir jättesnyggt! Grått överkast, grå väggar, lila gardiner och mattor. Kan se det framför mig, gäller bara att hitta rätt nyanser av grått och lila. Det får liksom inte bli 70tals betong förortsgrått utan mer silveraktigt.
Nåja i värsta fall kan man ju alltid måla om. Tyvärr ska min kompis Målaren flytta till Skåne. Var för vet jag inte... han svamlade om livskvalitet men jag har svårt att förstå livskvaliten med den skånska landsbygden. Varje gång jag har varit där så har det regnat horisontellt och luktat kobajs. Inte optmialt säger jag!
Nåja, nu ska jag titta ut genom mitt fönster en stund och dricka en kopp thé.
Sköt om er
